Jag somnade med tårarna rinnade ner för kinderna, med blåitiran mot den kala asfallten, med mina trötta ben mot det hårda.

Jag somnade, trots att jag var livrädd, trotts att det var jättekallt.

När jag vaknade darrade jag, jag kunde inte ställa mej upp och jag var livrädd.

Det satt en medelålders kvinna en bit bort och rökte.

- hjälp. Nästan viskade jag.

- nej, du får klara dej själv.

Jag kunde inte andas och började få panik, plötsligt började jag hosta.

Jag hostade blod.

Sen minns jag inte mer, jag hade tydligen svimmat.

Jag vaknar upp i en skön säng, en sjuksköterska sitter på ena sidan.

Jag hade fått skador efter mina slag mot magen, så jag hade börjat spy och hosta blod.

Annelie, som sjuksköterskan hette bertättade en sak för mej.

"din pappa har dött, Lovisa. Jag beklagar." Men jag var inte ledsen, det var en konstig känsla, men nu behövde jag inte oroa mej längre.

Inte vara rädd för att han skulle slå mej, eller tillochmed våldta mej.

Inget mer av den idioten.

Han hade dött av överdos tydligen.

Jag, jag skulle bo hos min gudmor, Agneta som jag inte träffat sedan jag var två och mamma levde.

Jag skulle ta flyget till norrland där hon bodde.

I någon liten håla, där alla kände alla typ och jag skulle vara ungen som blev misshanlad och har inga föräldrar för mamman tog tydligen självmord och pappan tog en överdos.

Jag ville inte vara henne, jag ville vara Lovisa, jag ville börja om.

Så, när jag kom till flygplatsen när i den lilla hålan så kom en dam fram till mej. Hon såg sträng ut.

- Agneta Lund! Pessenterade hon sig med en vass ton.

Jag satt i baksätet i hennes bil och Agneta sa inte ett ord, inte jag heller.

När bilen stannade stannade den framför en mörkröd villa.

Agneta släppte in mej och jag hängde upp min jacka.

- du ska bo där nere, seså! Ner nu, klockan fem får du komma upp. Då är det mat.

Jag tackade och gick ner för trappan ner i källaren.

Där fanns det en madrass på golvet.

Hörnen var täkta av spindelnät och det stod flyttkartonger här och var.

Madrassen var hålig och smutsig.

Skulle jag sova här?

Var det på den här madrassen i den här källaren jag skulle börja mitt nya liv i?

Var det hos den stränga Agneta?

Skulle jag stå ut?